Andra rörelsestörningar

Essentiell tremor

Essentiell tremor är vanligast förekommande bland de sjukdomar som orsakar darrningar och skakningar. Omkring en procent av befolkningen lider av den. Den är vanligare hos äldre personer än hos unga.

Essentiell tremor är vanligare hos äldre personer än hos unga. Typiskt för sjukdomen är att händerna skakar när personen använder dem, t.ex. skriver för hand, äter eller dricker. I vissa fall kan skakningarna drabba huvudet, rösten eller bålen. De flesta drabbade har lindriga skakningar som inte nämnvärt stör vardagen, men en del har mycket stora besvär. Symptomen kan också förvärras med åldern. Skakningarna är inte förknippade med andra symptom, till skillnad från de skakningar som förekommer vid Parkinsons sjukdom.

Orsaken till essentiell tremor är okänd. Ärftliga faktorer kan spela in, eftersom de flesta drabbade har någon nära släkting som också skakar. Skakningarna behandlas främst genom betablockeraren propranolol, som används antingen vid behov eller som kontinuerlig behandling. Olika typer av epilepsimedicin har också använts. I de svåraste fallen kan man överväga behandling med djup hjärnstimulering, något som kräver neurokirurgi.

Det finns knappt någon forskning inom essentiell tremor. Stiftelsen har till dags dato inte tagit emot en enda stipendieansökan för forskning i ämnet.

MD Rebekka Ortiz skrev år 2022 en översiktsartikel om symptom, diagnostik och behandling avseende essentiell tremor.

Dystoni

Dystoni syftar på symptom som beror på en funktionsstörning i de delar av hjärnan som reglerar rörelser. Symptomen tar sig uttryck som dysfunktion av vilken muskel eller muskelgrupp som helst och syns utåt som avvikande ställningar och ryckiga rörelser.

Dystoni är en fortfarande ganska okänd och svårdiagnostiserad neurologisk sjukdom. I Finland beräknas 2 000–3 000 personer lida av sjukdomen. Man vet inte varför sjukdomen uppkommer och det finns inget botemedel.

Stiftelsen mottog år 2016 från Finlands Parkinson-förbund Pia Hirvikallios testamentsdonation för finansiering av forskning kring dystonisjukdomar. Finlands Parkinson-stiftelse stödde åren 2017 och 2018 ML Rebekka Ortiz avhandlingsarbete där hon studerade prevalensen av dystoni, dess associerade sjukdomar och belastningen på sjukvården. Studien kartlägger på ett övergripande sätt situationen kring dystoni och är banbrytande eftersom frågan inte tidigare utretts på ett sätt som omfattar hela Finland.

Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en ärftlig, framåtskridande sjukdom i centrala nervsystemet. Sjukdomen orsakar störningar i rörelsekontroll (chorea) och i minnes-, slutlednings- och perceptionsfunktionerna.

MD Jussi Sipilä har gjort epidemiologiska, kliniska och genetiska studier av Huntingtons sjukdom i Finland, med stöd av ett stipendium från stiftelsen. Flera artiklar har publicerats om forskningen och Sipilä disputerade i ämnet vid Åbo universitet 21.4.2017.

Rastlösa ben

Rastlösa ben-syndrom (restless legs) innebär obehagliga känningar i de nedre extremiteterna i vila. Symptomen lindras när den drabbade rör på benen, exempelvis går.

Symptomen kan ge betydande sömnsvårigheter. Syndromet räknas antingen som en rörelsestörning eller som en sömnstörning. Lindriga symptom är mycket vanliga i befolkningen; i undersökningar har prevalensen varierat mellan 4 och 14 procent. Syndromet är den vanligaste rörelsestörningssjukdomen.

Man vet inte exakt vad som orsakar symptomen, men järnmetabolismen spelar en central roll eftersom järnbrist förvärrar symptomen. För att lindra besvären kan man använda dopaminläkemedel, såsom dopaminagonister (pramipexol, rotigotin) eller levodopa, dvs. samma läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom, men i betydligt mindre dos.

Ni kan läsa mer på International Parkinson and Movement Disorders Societys sidorna: https://www.movementdisorders.org/MDS/Resources/Patient-Education.htm(du kommer att omdirigeras till en annan tjänst)