Finlands Parkinson-stiftelse – stöd till forskare och information till intresserade

Stiftelsen stöder i synnerhet unga doktorander. 99 doktorsavhandlingar har färdigställts med hjälp av stöd från stiftelsen. Stiftelsen stöder också längre hunna forskare, samt bidrar till att finansiera resor till kongresser och forskningsarbete utomlands. En ny stödform är större stipendier som är avsedda för forskargrupper för en period på cirka tre år. Stöd från stiftelsen har bidragit till att över tusen studier om rörelsestörningssjukdomar har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Stiftelsen delar ut aktuell forskningsinformation med alla medborgare. På sin webbplats publicerar stiftelsen varje år artiklar med lättfattliga beskrivningar om finska forskares studier. Stiftelsen strävar också efter att uppmärksamma viktiga nya upptäckter som gjorts ute i världen kring rörelsestörningssjukdomar och möjligheter för behandling av dessa.

Små framsteg i forskningen och vård

Rörelsestörningssjukdomar, i synnerhet Parkinsons sjukdom, har fortsatt att vara föremål för intensiv forskning ute i världen. Tyvärr har man inte gjort några omvälvande upptäckter i fråga om sjukdomarnas orsaker eller behandlingsmetoder.

Under 2024 bekräftades att ett nytt test som mäter α-synuklein (α-Synuclein seed amplification assay) passar som diagnostiskt test för Parkinsons sjukdom. Nackdelen är att det kräver lumbalpunktion (ryggvätskeprov), men arbetet med att utveckla testet har fortsatt. Småningom lär det räcka med ett blodprov, och då kommer testet att få en mycket mer utbredd användning. I det inledande skedet av Parkinsons sjukdom rapporterades också tydligt förhöjda nivåer av enzymet dopadekarboxylas (ett enzym som omvandlar ledodopa till dopamin) i ryggmärgsvätska. Bestämning av detta enzym kan också tänkas bli föremål för mer utbredd användning.

När det gäller att förhindra att Parkinsons sjukdom fortskrider pågår flera studier, med läkemedelssubstanser som används för behandling av bl.a. diabetes och fetma (GLP-1-agonister). År 2024 rapporterades preliminärt att exenatid inte hade någon betydande effekt på sjukdomens fortskridande. Det var en besvikelse, eftersom man i tidigare mindre studier konstaterat en positiv effekt. Däremot visade sig lixisenatid, en annan GLP-1-agonist, bromsa utvecklingen av Parkinsons sjukdom i en preliminär studie. Också i detta fall krävs en mer omfattade studie för att verifiera resultatet. Även prasinezumab, en antikropp som hämmar α-synuklein, rapporterades efter några årsuppföljning få sjukdomen att utvecklas långsammare.

Ett nytt läkemedelspreparat för behandling av Parkinsons sjukdom kom ut på den finska marknaden. Det rör sig om den välbekanta läkemedelssubstansen levodopa, men nu i en form som administreras under huden, foslevodopa/foskarbidopa, som i kroppen omvandlas till levodopa och karbidopa. Detta är det första levodopapreparatet som kan administreras kontinuerligt som infusion under huden. Det ger en tydlig minskning av motoriska fluktuationer vid framskriden Parkinsons sjukdom.

Sammantaget pågick under året drygt 140 läkemedelsstudier (inklusive studier med stamceller) kring Parkinsons sjukdom. I drygt hälften av dessa syftade behandlingen till att lindra symptomen, och i övriga var syftet att hindra sjukdomen från att utvecklas. Flera studier pågick också kring övriga rörelsestörningssjukdomar, både kring föreningar som lindrar symptom och föreningar som ska motverka sjukdomarnas fortskridande. Det finns alltså hopp om att forskarna kommer att upptäcka nya effektiva föreningar.

Finsk forskning kring rörelsestörningar 2024

Sakkunnigledamöterna i Parkinson-stiftelsens styrelse har gjort bedömningar av finska forskares publikationer om rörelsestörningar från år 2024. Ett sammandrag finns på stiftelsens webbplats (parkinsonsaatio.fi/ajankohtaista). Utifrån dessa publikationer och de stiftelseansökningar som inkommit kan stiftelsen bilda sig en ganska klar uppfattning om läget inom den finska forskningen kring rörelsestörningar.

Den största mängden forskning om rörelsestörningar bedrivs fortfarande vid universiteten i Åbo och Helsingfors samt vid de universitetssjukhus som är knutna till dem. Det fanns också aktivitet vid andra universitet, kanske till och med något mer än tidigare. Antalet publikationer var sammantaget något lägre år 2024 jämfört med året innan, men intrycket är att kvaliteten på publikationerna var högre.

Finska forskare har fått flera studier publicerade i ansedda internationella tidskrifter. Dessutom har finska forskare medverkat i studier som utförts i form av internationella samarbeten. Däremot har finska forskare inte medverkat i några internationella läkemedelsstudier, vilket är synd både för forskarna och patienterna. En orsak till detta anses vara Finlands stränga lagstiftning. När det gäller Parkinsons sjukdom är ytterligare ett hinder det faktum att det inte finns någon finskspråkig version av den internationella forskningsskalan MDS-UPDRS. Till all lycka pågår just nu validering av den finska översättningen, inom ramen för ett projekt som finansieras av stiftelsen.

En finsk preklinisk studie fokuserade på att utreda betydelsen av α-synuklein och nervtillväxtfaktorer i modeller av Parkinsons sjukdom. En forskargrupp från Kuopio använde stamceller med en genetisk defekt som har koppling till Parkinsons sjukdom (LRKK2-mutation). Dessa celler användes bl.a. för att studera mikroglia och blod-hjärnbarriären. Forskare i Helsingfors fortsatte att studera betydelsen av nervtillväxtfaktorer. Inget nytt rapporterades om föreningen HER-096 som är ett derivat av nervtillväxtfaktorn CDNF och som kan administreras under huden. Föreningen är föremål för en pågående studie på parkinsonpatienter. Förhoppningsvis lyckas projektet.

Många välgjorda patientstudier publicerades om bl.a. Parkinsons sjukdom, Lewykroppsdemens, sömn, tremor, dystoni och ataxi. Docent Filip Scheperjans’ grupp i Helsingfors utförde en välplanerad studie som visade att avföringstransplantation inte hjälper mot symptom vid Parkinsons sjukdom. Genom sådan behandling försökte man att normalisera tarmmikrobstammen, som man vet är avvikande hos många parkinsonpatienter. Professor Juho Joutsas grupp i Åbo har redan i flera år ägnat sig åt studier där man utreder vilka nervnät och områden i hjärnan som är involverade vid olika slags rörelsestörningssymptom. Gruppen har identifierat nervbanor och -områden som ligger bakom bl.a. parkinsonism, dystoni och ataxi. Joutsas grupp hör till de främsta i världen på forskningsområdet ”brain mapping”. Finska neuropatologer visade att α-synuklein börjar ansamlas i hjärnan redan i medelåldern. Färgglada bilder genererades i en studie där forskarna undersökte kroppsliga förnimmelser som orsakades av känslor och Parkinson-symptom.

2024 års stipendier

Stiftelsen tog emot 56 stipendieansökningar. Av dessa avsåg 21 ansökningar doktorsavhandlingar och 7 annan vetenskaplig forskning. En av ansökningarna gällde ett projektstipendium och 13 rörde resestipendium. Därtill fortsatte stiftelsen att dela ut ett specialstipendium på 50 000 euro. Ett rekordstort antal – hela 14 – sökte detta stipendium. Sammantaget gällde stipendieansökningarna ett belopp på nästan en miljon euro. Det är cirka fem gånger så mycket som stiftelsen förmår dela ut årligen.

Stiftelsens styrelse beviljade stipendier till ett sammanlagt belopp på 217 900 euro. Stipendiemottagarna anges på webplatsen. Stiftelsen beslutade att ge stipendiet till två forskargrupper. Det ena stipendiet beviljades professor Mikko Airavaaras grupp vid farmaceutiska fakulteten vid Helsingfors universitet, som studerar lysosomernas roll i minskning av ansamlingar av ⍺-synuklein. Det andra stipendiet beviljades professor Valtteri Kaasinens grupp från Åbo universitet och universitetscentralsjukhus. Gruppen forskar kring sätt att förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom. Dessutom beslutade styrelsen att fortsätta det specialstipendium som året innan beviljats Filip Scheperjans och som används för validering av översättningen till finska av skalan MDS-UPDRS.

I denna årsberättelse kan ni läsa korta forskningsöversikter från de forskare som har fått stipendium. Provisor Saku Reunanen forskar i hur effekten av levodopa skulle kunna förbättras genom att hämma enzymet dekarboxylas som finns i tarmbakterier och som bryter ner levodopa. Studien har krävt sållning av många hundratals föreningar. Nu testas de bästa föreningarna i djurförsök. ML Sonja Sulkava skriver om sömnens inverkan på risken för Parkinsons sjukdom. Hon har tillgång till resultat som bygger på finska registerdata. ML Eemil Partinen studerar störningar under sömn vid Parkinsons sjukdom och deras betydelse för dödligheten. Han har till sitt förfogande resultaten från en omfattande finsk patientenkät.

I denna årsberättelse ingår därtill professor emeritus Pekka Männistös skrift om sakkunnigledamotens uppgifter i stiftelsens styrelse.

Stiftelsens styrelse 2024

Stiftelsens styrelse består av sex ledamöter, varav tre är sakkunniga inom rörelsestörningssjukdomar, två är utsedda av Förbundet för rörelsestörningssjukdomar och en är sakkunnig i ekonomiska frågor. Stiftelsens praktiska ärenden sköts av ett ombud. Styrelsens sammansättning presenteras här: Stiftelses styrelse

Styrelsen sammanträdde tre gånger och därtill hölls fyra e-postmöten. Man beslutade att ombudets arbetstid omvandlas till heltid under den hektiska perioden 1.2–30.4.2025. Stiftelsen har även inlett förberedelser inför valet av en efterträdare till det ombudet.

Styrelseledamot Matti Tukiainen meddelade att han avgår från styrelsen av hälsoskäl 30.11.2024. Förbundet för rörelsestörningssjukdomar rf:s styrelse utnämnde ekonomie magister Jukka Sillanpää som styrelseledamot 12.2.2025.

Stiftelsens ekonomi 2024

Fastän den ekonomiska situationen i Finland generellt varit ganska svår, har stiftelsens ekonomi förblivit stabil. Stiftelsen mottog donationer på 1 023 euro. Stiftelsens intäkter från medelanskaffning var 20 691 euro. Mer utförliga uppgifter om ekonomin finns i ombudets översikt, till vilken bifogats stiftelsens balansräkning och resultaträkning.

Det är sannolikt att Finlands ekonomi förblir ansträngd år 2025. Också det världsekonomiska läget är instabilt. Det påverkas särskilt av att USA bytt president och dennes ekonomiska beslut samt kriget som rasar i Ukraina. Dessa omständigheter kan också komma att återspeglas i stiftelsens ekonomi. Det är ändå sannolikt att stiftelsens dividendintäkter kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Den sjunkande räntesatsen kommer dock att minska ränteintäkterna. Hyresintäkterna kommer inte heller att stiga. Intäkterna från skogsbruket torde ligga kvar på samma nivå, liksom insamlingsintäkterna. Testamentsgåvorna varierar mycket från år till år, så det är svårt att förutse dem.