Finlands Parkinson-stiftelse – en grundpelare i den finländska forskningen om rörelsestörningssjukdomar

Stiftelsen understöder i första hand unga doktorandforskare. De forskare som har fått understöd från stiftelsen har publicerat 91 doktorsavhandlingar. Utöver doktorander understöder stiftelsen även andra undersökningar med anknytning till rörelsestörningar och finländskt forskningsarbete även utomlands. Stiftelsens understöd har bidragit till att publicera mer än tusen vetenskapliga artiklar.

Hoppet lever vidare, även om det inte har skett några genombrott

Trots att det har förekommit mycket forskning kring rörelsestörningar runt om i världen, har man ännu inte hittat någon avgörande behandling som skulle stoppa sjukdomsförloppet eller förhindra uppkomsten av sjukdomen. Det finns dock ingen anledning att misströsta, för varje år vet man mer och mer om orsakerna och ursprunget till sjukdomar. Man vet mycket mera om sjukdomarnas ärftlighet än för tio år sedan. För några år sedan visste man ingenting om betydelsen av tarmmikrober; nu forskas de aktivt på dem, särskilt gällande Parkinsons sjukdom. Studier med cellodlingar har ökat betydligt. Det pågår också en hel del patientundersökningar. Till exempel pågår det cirka 140 kliniska undersökningar om Parkinsons sjukdom, varav nästan hälften syftar till att påverka sjukdomsförloppet och den andra hälften är inriktad på att behandla symtom (https://content.iospress.com/articles/journal-of-parkinsons-disease/jpd239901(du kommer att omdirigeras till en annan tjänst)). Transplantationer av dopaminproducerande stamceller utförs på flera centraler runt om i världen. Olika apparater som hjälper patienter utvecklas hela tiden. Hit hör till exempel djupstimulering av hjärnan och behandling av hjärnan med högintensivt ultraljud utan att öppna skallen. Även olika slags smarta armband och smartmobiler ger mycket information som hjälper patienten och den behandlande läkaren. Man skall inte heller glömma nyttan av motion vid rörelsestörningar.

Rörelsestörningsforskningen i Finland år 2023

Forskningsverksamheten inriktad på rörelsestörningar tycks ha varit i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Detaljerade beskrivningar av de finländska forskarnas publikationer från år 2023 finns att läsa på stiftelsens webbplats (parkinsonsaatio.fi/ajankohtaista). I likhet med tidigare år har undersökningarna koncentrerats till universiteten vid Helsingfors och Åbo, men det förekom även några publikationer från andra universitet.

Mest uppmärksamhet bland de prekliniska studierna fick nog prof. Per Saris forskargrupp med undersökningen som Helsingfors universitet rubricerade ”Forskare hittade den sannolika orsaken till Parkinsons sjukdom”. Teamet föreslog att tarmbakterier från desulfovibrio-stammen låg bakom Parkinsons sjukdom. Forskningen gjordes med rundmaskar och det är fortfarande långt kvar innan resultaten kan bekräftas med patientstudier. De flesta av de prekliniska studierna gällde alfa-synuklein, vars ovanliga veckning hör ihop med utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

På den kliniska forskningens sida verkar andelen av andra rörelsestörningar än Parkinsons sjukdom ha ökat något. Till exempel fanns det nu några publikationer om skakningar. Den vanligaste typen av forskning baserade sig på olika register. Det är välkänt att det finns många omfattande register i Finland, vars uppgifter kan kombineras för att få indikationer på sjukdomsrelaterade riskfaktorer och deras förekomst. Den senaste tidens lagstiftning och tillståndsförfaranden har dock försvårat registerutredningar och ökat deras kostnader, såsom dos. Sipilä konstaterar i sin artikel (Sipilä JOT. Adult-Onset Neuroepidemiology in Finland: Lessons to Learn and Work to Do. J Clin Med, 2023. 12(12). På grund av antalet publikationer verkar den mest aktiva forskaren ha varit Prof. Juho Joutsa från Åbo. Han har förtjänstfullt med hjälp av bilddiagnostik och moderna datorbaserade program beskrivit hjärnans nervnätverk i relation till rörelsestörningar. Han har också bra kontakter till utländska forskare.

Antalet läkemedelsundersökningar ökade och verkar ha passerat coronatidens dalgång. Den kanske mest betydelsefulla publikationen var en studie som stöddes av forskningsbolaget Herantis Pharma, där CDNF nervtillväxtfaktor gavs för första gången till Parkinsonpatienter i Finland och Sverige. Det var en tekniskt svår studie eftersom CDNF måste injiceras direkt i hjärnan, för vilket ett speciellt rörsystem som passerar genom skallen måste installeras hos patienterna. Injektionen av CDNF lyckades och orsakade ingen betydande skada, men inte heller några signifikanta positiva effekter. Redan tidigare har det använts flera olika nervtillväxtfaktorer i patientstudier, men tydliga fördelar har man inte fått av någon av dem. Man försöker utveckla sådana föreningar av nervtillväxtfaktorer, som är lättare att portionera, men som ändå behåller sin aktivitet. Detta skulle göra det möjligt att snabbare undersöka ett större antal patienter.

Stipendier för år 2023

Utöver de vanliga anslagen var det för första gången i stiftelsens historia ett specialbidrag på 50 000 euro, som är avsett för tre år. Stiftelsen fick in 58 bidragsansökningar, vilket var hälften fler än föregående år. Av ansökningarna var 29 för doktorandforskning, 11 för annan vetenskaplig forskning och 18 för resor. Det inkom 8 st. specialbidragsansökningar.

Stiftelsens styrelse delade ut totalt 171 700 euro i anslag. Specialbidraget beviljades åt neurologigruppen under ledning av dos. Filip Scheperjans, för att validera den finska versionen av funktionsskalan som används i forskningen om Parkinsons sjukdom. Validering kräver testning på cirka 350 patienter. En validerad finsk översättning är en förutsättning för att finländska forskare och patienter ska kunna delta i internationella studier.

Liksom tidigare år publicerar stiftelsen i årsberättelse 2023 korta sammanfattningar av forskningsresultaten från två forskare som fått anslag. Prof. Per Saris från Helsingfors universitet skriver om bakteriernas roll i utvecklingen av Parkinsons sjukdom utifrån hans forskningsgrupps egna resultat. Att undersöka mikrobernas betydelse för utvecklingen av Parkinsons sjukdom är mycket aktuellt. Prof. Saris grupp har ett eget förslag om sjukdomens uppkomst. Dos. Jussi Sipilä från Åbo universitet och Norra Karelens centralsjukhus har på ett framstående sätt studerat förekomsten av sällsynta rörelsestörningar som Huntingtons sjukdom och Wilsons sjukdom i Finland. Hans forskning har gett mycket ytterligare information om dessa sjukdomar i Finland.

Stiftelsens styrelse 2023

Stiftelsens styrelse består av sex ledamöter, varav tre är experter på rörelsestörningssjukdomar, två är ledamöter valda av Förbundet för rörelsestörningssjukdomar och en ledamot är sakkunnig i ekonomiska frågor. Stiftelsens dagliga angelägenheter sköts av ombud.

Den mest synliga förändringen i stiftelsens verksamhet var öppnandet av en ny webbplats den 3 maj 2023 (parkinsonsaatio.fi). De nya sidorna ger bättre möjligheter att presentera stiftelsens aktuella frågor, stödja stiftelsens verksamhet och även informera läsarna om händelserna på forsknings- och behandlingsfronten.

I enlighet med METSO-programmet beslutade stiftelsens styrelse att skydda ett skogsområde på knappt 10 hektar på sin skogsfastighet Routela i Sysmä. Det skyddade området omfattar i huvudsak öar och skyddet kompletterar de skyddsbeslut som redan fattats av stiftelsen.

Stiftelsens ekonomi 2023

Stiftelsens ekonomi baserar sig i huvudsak på inkomster från donationer och kapitalinkomster, såsom dividender, räntor, virkesförsäljning och hyror. Även om kursutvecklingen var svag under år 2023 var dividenderna från aktierna någorlunda bra. Styrelsen beslutade i slutet av året att förenkla innehållet i aktieportföljen genom att sälja aktier, som var få till antal och placera vederlaget från försäljningen i andra aktier, så att spridningen förblev oförändrad. Höjningen av räntesatsen möjliggjorde att en del av stiftelsens medel kunde sättas in på ett högräntekonto. Stiftelsen fick tre testamentdonationer, varav en var känd redan 2022, men realiserades 2023. Totalt blev intäkterna från testamenten runt 470 000 euro. Övriga donationer som stiftelsen tog emot var 20 445 euro.

Det är sannolikt att Finlands ekonomiska situation kommer att vara ganska svår under år 2024, och det kan också återspeglas i ackumuleringen av stiftelsens tillgångar. Skogsbrukets intäkter torde förbli oförändrade. Stiftelsens tillgångar har spridits planenligt och det förväntas inga större förändringar i stiftelsens tillgångar eller möjligheter att fördela bidrag som förut.

• Nyckelord: rörelsestörningsforskningenstipendierårsberättelse