Stiftelsen understöder forskning om rörelsestörningar och producerar information
Finlands Parkinson-stiftelse grundades 1995 tack vare Sylvia Sjölunds testamentariska donation. Stiftelsens syfte är att understöda och främja vetenskaplig forskning av Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. Stiftelsen förverkligar sitt syfte genom att dela ut bidrag och stipendier till forskare. Stiftelsen delade ut de första bidragen år 1997. Stiftelsen har under sin verksamhetstid delat ut bidrag på över 1,7 miljoner euro till 182 olika forskare.
Stiftelsen understöder särskilt unga doktorandforskare. De forskare som har fått understöd från stiftelsen har publicerat 88 avhandlingar och uppskattningsvis över tusen vetenskapliga artiklar.
Tillbaka till det normala
År 2022 blev vi av med coronarestriktionerna. Stiftelsen kunde äntligen anordna den länge planerade öppna föreläsningen den 27 september 2022 i auditoriet på Radisson Blu Seaside Hotel i Helsingfors. Rekordmånga deltagare, cirka 250 personer, fanns på plats. Dessutom hade evenemangets distansauditorier i Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg ett hundratal personer i publiken. Uppskattningsvis 500 åskådare såg evenemangets livesändning på nätet.
Fyra meriterade finländska forskare inom området rörelsestörningar föreläste vid evenemanget. Teman berörde experimentell Parkinsons sjukdom, tarmens betydelse vid Parkinsons sjukdom, vikten av träning och aktuella läkemedels- och redskapsbehandlingar vid Parkinsons sjukdom. Föreläsningarna väckte många frågor både på plats och online. Bilderna, frågorna och svaren vid föreläsningarna finns att se på stiftelsens hemsida. Tillställningens sponsor, AbbVie Oy, framförde en videohälsning vid evenemanget och företagets representanter svarade på frågor. Stiftelsen är tacksam för det ekonomiska stödet från AbbVie. De tekniska arrangemangen var utmärkta och stiftelsens tack går till Roast Creative.
Stiftelsen planerar att också i fortsättningen anordna föreläsningar, då utdelning av aktuell forskningsinformation indirekt tjänar stiftelsens syfte väl. Ju mer objektiv information om forskningsresultaten som delas ut, desto mer ökar intresset hos patienter, anhöriga och andra intressegrupper för forskning om rörelsestörningar och utveckling av behandlingar.
Forskning om rörelsestörningar i Finland 2022
De sakkunniga ledamöterna i stiftelsens styrelse har utvärderat år 2022 publicerade finländska studier inom området rörelsestörningar. Utvärderingarna finns att läsa på stiftelsens hemsida parkinsonsaatio.fi. Med hjälp av databassökningar hittades cirka 50 publikationer som berör patientstudier och 20 som berör experimentella studier. Antalet kliniska forskningar ökade med cirka 30 %, jämfört med föregående år, men antalet prekliniska forskningar minskade något. Förhoppningsvis är denna minskning bara tillfällig.
I Finland tycks grundforskningen om rörelsestörningar vara koncentrerad till Helsingfors och Östra Finlands universitet. Klart färre publikationer än föregående år utgavs om effekterna av nervtillväxtfaktorer i cell- och djurmodeller. Flera studier berörde nya föreningar som syftar till att förhindra ackumulering av alfa-synuklein, men mycket mer forskning krävs fortfarande. Flera utmärkta översiktsartiklar om mekanismer för cellulär ämnesomsättning publicerades.
Patientundersökningarna var tydligt koncentrerade till Helsingfors- och Åbotrakterna, liksom tidigare år. Finländska forskare har också deltagit i flera internationella studier och översikter. År 2022 var den vanligaste typen av kliniska undersökningar registerundersökningar, som är möjliga på grund av Finlands omfattande register. Men enligt forskarna har lagen om sekundär användning komplicerat och bromsat forskningen inom detta område och avsevärt ökat kostnaderna. Med hjälp av registeruppgifterna har finländska forskare t.ex. kunnat visa att användningen av vissa psoriasis- och giktläkemedel kunde minska risken för att insjukna i Parkinsons sjukdom, medan de flesta läkemedel mot reumatism och diabetes inte hade någon betydande inverkan på uppkomsten av Parkinsons sjukdom. Gråstarrsoperationer tycks utföras mer på personer som lider av Parkinsons sjukdom än på friska personer redan före diagnosen av sjukdomen.
Betydelsen av tarmen och mikroberna i uppkomsten av Parkinsons sjukdom undersöktes fortfarande flitigt. Nu har även obehandlade parkinsonpatienter undersökts och man har funnit att den mikrobiella sammansättningen i deras tarmar skiljer sig från friska människors tarmflora. Det är dock fortfarande en lång väg att gå, för att ta reda på vad mikrobiella förändringar i praktiken innebär vid Parkinsons sjukdom. Hjärnstimulering (DBS) är en allt mer använd behandlingsform vid avancerad Parkinsons sjukdom och finländska forskare är mycket engagerade i forskningsverksamheten inom detta område. Det var trevligt att se att flera neuropatologiska studier relaterade till Lewykroppar publicerats. Den viktigaste källan är materialet producerat av forskning om Äldre i Vanda (+85 år). Finländarna publicerade också flera artiklar om andra rörelsestörningar än Parkinsons sjukdom, men forskning av tremor verkar vara liten eftersom inga forskningsartiklar publicerats.
Sammanlagt producerade finländska forskare många högklassiga publikationer år 2022. Finlands Parkinson-stiftelse har stött flera av dessa studier.
Stipendier under år 2022
De 39 bidragsansökningar som har kommit till stiftelsen visar att ansökningsprocessen normaliseras efter svackan. Det anhållna beloppet var totalt 308 605 euro. Av ansökningarna var 23 för avhandlingsforskning, 9 för annan vetenskaplig forskning och 7 för deltagande i kongresser. Det fanns inga ansökningar till projektstipendier avsedda för forskningsarbete som bedrivs vid en utländsk institution. De flesta ansökningarna kom från Helsingfors och Åbo.
Stiftelsens styrelse delade ut totalt 111 100 euro i anslag. Det utdelade beloppet motsvarade den tidigare nivån. 13 stipendier (93 100 euro) gavs för doktorsavhandlingar och 2 stipendier för annan vetenskaplig forskning (12 000 euro). 5 st. resestipendier beviljades (6 000 euro ).
I årsberättelse publicerar stiftelsen två bidragsmottagares kortfattade forskningsartiklar. Författarna är M.Sc. disp. Arun Kumar Mahato från Helsingfors, vars tema är de små molekylerna som påverkar GDNF-receptorer och med. dr. Emma Honkanen från Åbo, vars tema är de basala gangliernas funktion vid Parkinsons sjukdom och dystoni. Dessutom har viceordföranden i stiftelsens styrelse, vicehäradshövding Kaarina Vaaraniemi, utarbetat en artikel om intressebevakning och testamente.
Stiftelsestyrelsen 2022
Styrelsens viktigaste uppgifter är att besluta om stiendier och förvalta tillgångar. Stiftelsens styrelse sammanträdde sammanlagt fem gånger till möte, varav ett var e-postmöte och ett distansmöte. I samband med årsmötet fick styrelsen bekanta sig med det nationella PET centret under ledning av prof. Juha Rinne. I juni gjorde styrelsen en introduktionsresa till skogsfastigheten i Sysmä, där styrelseledamöterna träffade representanter för Metsäliitto och NTM-centralen. Styrelsen bekantade sig med de områden som är tänkta att skyddas (nästan 10 ha totalt). Skyddsprojektet är under behandling på NTM-centralen. I juli-augusti inträffade en störning i datasäkerheten på Telias server som lyckligtvis inte orsakade stiftelsen några skador. Stiftelsens styrelse beslutade att förnya hemsidan och överföra stipendieansökningar till Visma Sign blanketter. På basen av erbjudanden valdes Poutapilvi Oy som implementerare av den nya webbplatsen .
Stiftelsens ekonomi 2022
I februari 2022 utbröt ett krig i Ukraina och detta återspeglades i ekonomin såväl i Finland som i resten av världen. Aktiekurserna visade en nedåtgående trend, men dividenderna, som är viktiga för stiftelsens ekonomi, höll sig på en ganska bra nivå. Stiftelsen fick insamlingsdonationer, vilkas summa motsvarar ett årsstipendium, samt förhandsinformation om specialistforskaren Jaakko Pylkkänens testamente, som övergick till stiftelsen i början av 2023.
På grund av krigstillståndet i Ukraina är det svårt att bedöma utvecklingen av den ekonomiska situationen. Det är troligt att läget på aktiemarknaden förblir instabilt men att räntan fortsätter att stiga något, vilket innebär en ökning av avkastningen för långsiktiga ränteplaceringar. Stiftelsens diversifierade tillgångar består av ränteplaceringar, aktier, investeringslägenheter och skogsegendom. Stiftelsens styrelse följer en skriftlig långsiktig investeringsstrategi. Stiftelsens ekonomi står på en stabil grund och stiftelsen kommer att kunna fortsätta att understöda den finländska forskningen om rörelsestörningar åtminstone på tidigare års nivå.
Författaren är Seppo Kaakkola, prof. (h.c.), neurologin och klinisk farmakologins specialistläkare samt ordförande för Finlands Parkinson-stiftelsens styrelse