Coronan påverkade inte beloppet för stiftelsens forskningsunderstöd

Finlands Parkinson-stiftelse grundades år 1995 tack vare en testamentsdonation av Sylvia Sjölund. Syftet med stiftelsen är att stödja och främja vetenskaplig forskning kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningssjukdomar. Detta gör stiftelsen genom att dela ut understöd och stipendier åt forskare. De första stipendierna delade stiftelsen ut 1997. Under sin verksamhetstid har stiftelsen delat ut över 1,6 miljoner euro i understöd till 177 olika forskare. Principen har varit att särskilt understöda unga forskare som arbetar med sin doktorsavhandling. De forskare som understötts under stiftelsens verksamhetstid har publicerat 80 doktorsavhandlingar och över tusen vetenskapliga artiklar.

Effekter av det andra coronaåret

År 2021 togs vaccinerna mot coronainfektion i bruk. Detta underlättade livet och man kunde lätta på restriktionerna, tills omikronvarianten dök upp i slutet av året och man igen tvingades skärpa restriktionerna. På grund av restriktionerna kunde stiftelsens styrelse samlas ansikte mot ansikte endast en gång, och de övriga mötena hölls via distansförbindelse. Också stiftelsens ombudsman skötte största delen av sina uppgifter på distans. 

Coronarestriktionerna inverkade tydligt också på forskningen. Särskilt inledandet av nya patientstudier måste skjutas upp eller annulleras helt. Publikationernas antal fortsatte att minska jämfört med 2020. Nästan alla kongresser fick hållas på webben via distansförbindelse, och inga reseunderstöd söktes eller delades ut 2021. På grund av restriktionerna har stiftelsen tills vidare inte kunnat hålla den föreläsning om framstegen inom forskningen och behandlingen av rörelsestörningar som man planerat.

Rörelsestörningsforskningen i Finland 2021

Sakkunnigmedlemmarna i stiftelsens styrelse utvärderade finländska studier om rörelsestörningar som publicerats 2021. Utvärderingarna finns att läsa på stiftelsens webbsida www.parkinsonsaatio.fi. Utifrån databassökningar fick man drygt 40 ursprungliga studier och 16 publikationer av översiktstyp, en minskning på cirka 15 procent från ifjol. Minskningen torde åtminstone delvis bero på coronaviruset.

Grundforskningen om rörelsestörningar verkar koncentrera sig till Helsingfors och i viss mån till Kuopiotrakten. Liksom tidigare år har det gjorts flera publikationer om effekterna av nervtillväxtfaktorer i cell- och djurmodeller. En ny öppning var flera publikationer om ett protein vid namn netrin, som reglerar funktionen hos nervcellernas axoner. I substantia nigra finns det rikligt av detta protein, och det kan vara ett nytt objekt för utveckling av läkemedel mot Parkinsons sjukdom.  Det fanns också flera publikationer om användningen av zebrafisken som djurmodell vid Parkinsons sjukdom.

Patientstudierna koncentrerade sig tydligt till Helsingfors- och Åbotrakten. Dessutom fanns det ett flertal internationella studier och översikter där en eller flera forskare från Finland varit med. Den vanligaste typen av kliniska studier år 2021 var registerundersökningar. Finland är ett mycket bra land för registerforskning, eftersom här finns bra register som omfattar flera decennier över bl.a. befolkningen, yrken, sjukdomar, läkemedel och brott. Information från olika register kan kombineras och på så sätt får man mycket information om olika sjukdomar, deras behandlingar och förändringar.

På basis av registeruppgifterna kunde de finländska forskarna bl.a. visa att schizofreni ökar risken för att utveckla Parkinsons sjukdom, att användningen av antidepressiva läkemedel ökar flera år innan de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom börjar, att vissa lösningsmedel ökar risken för att insjukna i Parkinsons sjukdom, att irritabel tarm har en koppling till Parkinsons sjukdom och att vissa demenssjukdomar är förknippade med ökad brottslighet (närmast trafik- och egendomsbrott) redan innan sjukdomen börjar.

Liksom tidigare forskades det fortfarande mycket i tarmens och mikrobernas roll i utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Sambanden är komplexa och ännu har man inte nått ett genombrott som skulle påverka behandlingen av sjukdomen. Det var glädjande att märka att det för första gången på länge fanns några publikationer om läkemedelsstudier. Det fanns några publikationer om PET- och Spect-undersökningar samt genundersökningar. En ny sjukdom som beror på en genetisk defekt beskrevs i en finländsk släkt, där dystoni och tremor förekom i flera generationer. De finländska neurologerna visade också att man inte ska lita på ett kliniskt test som varit i bruk i över hundra år: den ihållande ögonblinkning som uppstår då man knackar på panntriangeln (glabella) är inte något specifikt för Parkinsonpatienter, utan den kan även observeras hos friska personer och personer med essentiell tremor. De finländska neurologerna har gjort ett stort arbete då de översatt och validerat den internationella skalan som mäter dyskinesier.

Allt som allt producerade finländska forskare många högklassiga publikationer förra året. Finlands Parkinson-stiftelse har understött många av dessa studier.

Stipendierna år 2021

Stiftelsen fick 23 stipendieansökningar, vilket var klart mindre än föregående år (50 ansökningar). Den ansökta summan var sammanlagt 189 392 euro. Av ansökningarna var 18 stycken för studier med sikte på doktorsavhandling, tre stycken för annan vetenskaplig forskning och två stycken för forskningsarbete vid en utländsk institution. Det kom inte in några ansökningar om reseunderstöd. Störst antal ansökningar kom från Helsingfors och Åbo.

Stiftelsens styrelse beslutade dela ut sammanlagt 116 600 euro i stipendier. Summan var lite större än året innan. För forskning med sikte på doktorsavhandling delades 15 stipendier (91 400 euro) ut, för övrig vetenskaplig forskning två stipendier (12 000 euro) och för forskning som sker utomlands två stipendier (13 200 euro). Stipendiemottagarna presenteras på sidorna xx.

I årsberättelse publicerar stiftelsen kortfattade forskningsartiklar av tre stipendiemottagare. Skribenterna är doktorand Julia Konovalova från Helsingfors, vars ämne är Mikro-RNA (miRNA) föreningarnas roll och MD Tomi Kuusimäki från Åbo, vars ämne är riskfaktorer och prognos för Parkinsons sjukdom.

Stiftelsens styrelse

Styrelsens viktigaste uppgifter är att fatta beslut om stipendier och att förvalta tillgångarna. Styrelsen beslutade att inte höja hyrorna för sina investeringsbostäder, precis som föregående år. Man följde noggrant med marknadsinvesteringarna. I höstas beslutade styrelsen att inleda förberedelser med syftet att skydda ett nästan 10 ha stort område på den skogsfastighet som man äger.  I slutet av 2021 begärde DI Martti Leppänen avgång från medlemskapet i styrelsen, och 9.2.2022 valde Parkinsonförbundet DI Lasse Luoma till stiftelsens styrelse i hans ställe.

Stiftelsens ekonomi

Trots coronaåret utvecklades såväl världsekonomin som Finlands ekonomi gynnsamt. I synnerhet aktiemarknaden utvecklades positivt, vilket gjorde att stiftelsens ekonomi förblev stabil. En annan viktig inkomstkälla för stiftelsen var intäkterna för försäljning av virke. Ränteintäkterna var däremot obetydliga på grund av den låga räntenivån. Hyresintäkterna minskade också en aning, på grund av oförändrade hyror och hyresgästomsättning, som ledde till ökade administrativa kostnader. År 2021 fick stiftelsen in sammanlagt 19 900 euro i insamlingsdonationer. Det förekom inga testamentsdonationer.

På grund av coronapandemin och kriget i Ukraina är det svårt att förutse den ekonomiska utvecklingen. Det finns tecken på att räntenivån kan komma att stiga, vilket förmodligen skulle vara positivt för stiftelsen, eftersom en del av dess tillgångar är diversifierade i långsiktiga ränteplaceringar.  Övriga investeringsobjekt är aktier, bostäder och skogsegendom. Det är uppenbart att krigsläget påverkar i synnerhet aktiemarknaden, men på kort sikt har detta ingen betydande inverkan på stiftelsens ekonomi, utan man strävar efter att följa sin tidigare uppgjorda långsiktiga investeringsstrategi. Eftersom ekonomin var stabil kan man även i framtiden understöda den finländska rörelsestörningsforskningen på minst samma nivå som tidigare år.

• Nyckelord: rörelsestörningsforskningenstipendierårsberättelse